Publicerad 4 kommentarer

Släpp kraven – bli en amöba

Ibland tänker jag att det vore enklare att förklara om det fanns mikroskopiska varelser inblandade. Virus som bekämpas av kroppens vita blodceller. Bakterier som besegras av rätt sorts antibiotika. Eller muterade celler som dödas med cellgifter för en lyckosam utgång och tillfrisknande. Även om cancer så klart inte är något som någon önskar sig, eller ens sin värsta fiende. Men det är en sjukdom där alla förstår vad det handlar om.

Utmattningssyndrom är så luddigt. Så svårt att greppa. Det fungerar inte att sova bra i sju dagar och sedan är du botad. Inte ens bra sömn i månader fungerar. Och ju mer du aktivt kämpar – ju sämre riskerar du att bli. Det är som kvicksand. Kämpar du, så sjunker du. Du måste bemästra förmågan att bara slappna av, andas och lita på att kroppen flyter dig till rätt position för vidare flykt.

Slappna av och släppa kontrollen låter väl enkelt? Ja, om det nu inte vore så att de flesta som drabbas av utmattningssyndrom är som mig: Stort kontrollbehov och prestationsinriktad.

Jag ville bli frisk snabbast av alla som någonsin drabbats av utmattningssyndrom – och då kunde jag inte vara heltidssjukskriven så länge. Det vore ju löjligt svag av mig. Så där lade jag grunden till att min väg tillbaka skulle bli extra lång och snårig.

Men det är bara att inse. Kämpa fungerar inte. Det går inte borra ner huvudet, dra upp axlarna och knata i motvind uppför bergstoppen. Kroppen och hjärnan orkar inte. Vila, backa, sluta bli så jävla investerad i allt du gör. Släpp kraven, bli en amöba. Ett flytande intet som svävar fram i vardagen.

Kanske inte riktigt så mörkt. Men ni förstår vad jag menar. Jag behöver lära mig att flyta, inte att simma snabbare.

Publicerad Lämna en kommentar

Nästan FÖR kallt för såpbubblor

Det har varit konst för hela slanten det senaste året. Jag är inne i ett intensivt arbete för att hinna klart till en utställning. Men nu har den flyttats fram ett par veckor eftersom snön ligger djupt och ställer till det med parkeringsmöjligheter på galleriet i Kvitsle.

Så i dag skiner solen och det var minus 35 grader ute. Vad ska man göra mer än blåsa bubblor? Det var bara 23 grader kallt ute, så jag släpade ut bubbelverktyg, såpbubblelösning och kameran. Jag fick för mig att jag ville blåsa bubblor som skulle fastna på en knotig kvist. Det var enklare sagt än gjort eftersom jag tappat lite i bubbelblåsningsteknik på grund av bristande övning.

Till sist gick det ändå rätt bra. Men det var så kallt ute att i princip alla större bubblor sprack innan landning. Och de små de frös direkt. Jag vill helst få en bild när bubblan bara precis börjat frysa.

Oavsett vilket. Det var kallt och roligt få komma ut med kameran en stund. Den har nog känt sig väldigt åsidosatt under en längre period. Det har varit jag, staffliet och en tavelduk som gällt. För er som vill ha tips och tricks om såpbubblor på vintern. Läs här.

Publicerad Lämna en kommentar

Naturens gåva dagen före julafton

Det var en evighet sedan. En ocean av tid som bara försvann vid ett staffli. Sekunderna försvann i takt med penseldragen. Jag har inte upprätthållit min relation med kameran eller uppdaterat bloggen. Men idag, dagen före julafton, så tog naturen saken i egna händer. Jag bjöds på pärlemormoln, polarstratosfäriskt moln, ett moln som bildas i stratosfären. De är fantastiskt vackra och inte speciellt vanliga att skåda. Tyvärr har de en roll i bildandet av ozonhål men det glömmer vi bort idag.

Publicerad Lämna en kommentar

En hoppig sötnos

Det var en fredag kväll då blicken sökte sig ut genom fönstret för att sedan skifta om fokuspunkten. Var det inte något mellan fönsterrutorna? En liten spindel. Jag gick närmare för att reda ut vad det var. Och döm om min lycka över att det var en sebraspindel. Min första hoppspindel. Precis som namnet antyder så kan de hoppa. Och det hoppspindlar har gemensamt är gigantiska ögon och att de är vansinnigt söta!

Så det var bara till att rota fram stativet, lite extra belysning och fånga den lilla spindeln. Sedan fick hen vara modell ett tag innan hen släpptes ut i frihet.

Publicerad Lämna en kommentar

Samma lika

Olivgrön guldbagge

Mitt i mitten av semestern. Två veckor som gått och två veckor kvar. Den här veckan har mest bara bestått av att sova, äta, måla och fotografera. Livets och själens nödtorft. Vädret har fortfarande varit mer än uselt. Det är så pass illa att en blir förvånad när det inte krävs fleecejacka för att vara ute. Men insekterna och blommorna finns där ändå. Så det är bara till att njuta av dem i stället för någon värmande sol.

Nässelfjäril

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

Publicerad Lämna en kommentar

Sommarbubblan

Semesterbubblan är ännu intakt. Sova, måla, fota – upprepa. I dag sken solen i korta stunder och det var inte fullt storm ute – så jag beslöt att testa min nyinköpa extra sega såpbubbleblandning. Och ja, det var sega!

Titta bara på formen på den här! Den ser verkligen ut att ha klibbat sig fast ordentligt. Faktum är att jag hittade några hela bubblor flera timmar efter att jag blåst dem. Det har bara hänt med frysta bubblor tidigare.

Planen var att försöka få en såpbubbla att landa centrerat på en prästkrage. Det gick sisådär som ni kan se. Det blåste lite mycket och jag skulle haft med mig ett sugrör för att styra bubblornas placering bättre.

Det blev rätt bra ändå! Här ser ni prästkragar och fotografen själv i bubblan.

Alla var dock inte lika stödjande och vänligt inställda till mina bubblor. Den här myran gick till attack och slet sönder bubblan tillsammans med en kollega från myrstacken. Äsch. Vi tar två bilder till. Den färggranna är en närbild på en bubbla och de strukturer som finns.

Publicerad Lämna en kommentar

Den ljuva insektstid är kommen

Ah. Det är bara till att erkänna. En insektstokig har sin roligaste tid just nu. Här hemma ska plymspirean till att blomma och redan nu lockar den mängder av baggar, blomflugor och rovflugor.

Det är bra fantastiskt hur många olika sorts insekter det finns. Jag kan inte namnen på mer än en bråkdel.

Men vad gör väl det! Plymspirean är inte det enda lockbetet här hemma. Prästkragarna drar insekter de med. Som de här humlebaggarna.

Publicerad Lämna en kommentar

Sommar?

Museiänger på prästkrage

Det är så att en vill stoppa huvudet i marken, som den här museiängern, och låtsats som att det är maj och inte juli. Att värmen kommer snart. Att dagens 9 grader, vind och regn bara är ett litet undantag.

Blåbock

Men det är väl bara att inse fakta. Halva sommaren har gått och det har bara varit några få varma dagar. Det syns hemma på gården. Det är inte så många insekter i farten och det blommar rätt dåligt. Den här blåbocken försöker äta sig mätt på pollen från den sibiriska vallmon.Lite flygfän finns det ändå i farten. Och de klassiska blommorna kämpade på. Midsommarblomster, förgätmigej, grässtjärnblomma och klassikern linnea. Varför ens bry sig om rabatter när de vilda växterna i dikena och i skogskanten är så väldigt väldigt vackra?

Midsommarblomster
Förgätmigej
Grässtjärnblomma
Linnea